Ellen Viktoria

Allt har gått fantastiskt bra. Jag älskar arbetsplatsen och hur de behandlar personalen. Cheferna är sympatiska och glada och lär dessutom ut på ett bra vis, så att man som ny alltid känner sig välkommen och uppskattad. Vi har gått en flera timmar lång utbildning, till skillnad från konsum där jag fick 30 min, och ska fortsätta nästa gång vi jobbar. Det blir tyvärr dagen efter Josefines födelsedagsfest, vilket innebär "ta det lugnt och drick ingenting", men det är det värt. Jag är mycket nöjd med allting hittils faktiskt!

Fortfarande nervös för att jag inte ska lära mig vilka kläder som finns i butiken, vilket innebär att jag inte kan hjälpa kunderna på samma sätt som jag skulle vilja. Jag får skynda mig att lära helt enkelt, men det är bara kul för kläderna är så otroligt snygga! Hade dessutom turen att få vara med på COS utförsäljning idag (alla i personalen fick vara med), vilket innebar att jag bland annat införskaffade mina första arbetskläder. Gjorde av med 175 kr på 7 plagg! Tycker att det är så kul att även vi nykomlingar får vara med på sådant.

Nu ska jag hem till Agnes som har fest i mösspåtagningens tecken. Tror att det blir kul. Antagligen lite "Polen i repris" med mycket körarmänniskor, men nu med lite nytt tillskott som kan bidra med nya skämt och nya samtal. Det, blandat med den underbara körklass jag går i, brukar bli kalas.


Så här ser jag ut ikväll.



P.S. Jackan på bilden i det tidigare inlägget fanns på utförsäljningen för 25 kr! Köpte den dock inte, fin på bild men lite väl galen i verkligheten.

Ja, jag fick jobbet på COS. Helt otroligt. Jag var på intervju i torsdags och fick beskedet dagen efter, och har haft magknip sedan dess inför första passet imorgon. Jag vet inte vad jag ska ha på mig, jag vet inte om det är fler som har fått jobb, jag vet inte hur personalen är, jag vet inte vad som kommer att krävas av mig och jag vet inte hur slitigt det är att arbeta där. Jag köpte en t-shirt igår som jag tänkte ha på mig den tillsammans med svarta jeans och grå converse, men så kom jag på att det kanske är fler nya som ska vara med imorgon som kanske kommer klä sig mer propert än jag. I värsta fall får jag väl köpa en skjorta där (eftersom jag inte har några kläder från COS). Jag är orolig för ett halsont som har börjat ta form, och för min högerfot som är lite svullen och ömmar. Jag ska nämligen arbeta 10 timmar imorgon och 9 timmar på fredag och kommer inte att ha tid för diverse krämpor.

Jag hoppas att personalen är trevlig, och att butiken är tillräkligt bemannad för att personalen ska ha tid och ork att hjälpa de nya. Jag hoppas att chefen är snäll, och respekterar att jag fortfarande går i skolan. Mina två första pass är lagda på torsdag och fredag, och kunde inte flyttas på trots att jag har en viktig lektion. Första tecknet på att hon struntar i min fåniga skolgång. Jag glömde nämna att jag har mösspåtagning på fredagen, och vågar inte ringa tillbaka. Mina två första pass tvingar mig att skolka från en biologilektion med betygsgrundande laboration och från min egen mösspåtagning. Men det är värt det intalar jag mig, trots att jag är tveksam. Vad gör man för ett jobb egentligen? Varenda människa som jag har berättat om jobbet för tappar hakan och gratulerar mig hjärtligt. Övertygar mig om att det är värt att missa mösspåtagningen. Det lär visa sig imorgon om det är värt det.

Självklart tampas jag med mitt dåliga självförtroende. Varför just mig? De kanske inte hade några andra sökande? Tänk om chefen, Dixie, ångrar sig på grund av min klädsel. Tänk om jag gör en dundertabbe och blir dumförklarad för hela personalkåren. Tänk om de andra nya (om de finns) lär sig snabbare än mig.

Det återstår att se.



SS12