Ellen Viktoria

Det är måndag, jag vaknade 08h30 idag (en d'autres termes, j'ai fait la grasse matinée), lovstämningen är hög! Familjen är bortrest till Maldiverna, ingen skola, solen skiner in genom fönstret, jag ska snart skriva vidare på nya sagan "La tortue Maxime", snabbkaffet var helt ok, jag ska laga laxpaj till lunch, YES.

Här kommer ett fint klipp med classic Paris-inslag men även de mest framträdande inslagen i min Paris-känsla just nu (P.S. bilden på de två musikerna är tagen på min gata D.S.):

 

 

 

På senaste tiden har det hänt mycket små och stora saker som har förändrat tillvaron till det bättre. Det börjar släppa med franskan på ett sådan sätt att jag fortfarande säger strunt men så att jag inte bryr mig om det och pratar på i alla fall. Det är till en stor personlig tillfredställelse! Efter Mathildas inrådan skedde en ommöblering av lägenheten så att jag nu betraktar soluppgången från min stol när jag dricker morgonkaffet. Jag och Maike hänger vidare vilket är så soft! Jag pluggar mer för att få bra på slutprovet som börjar närma sig. Och den största förändringen har egentligen skett i min relation till värdfamiljen, som nu, efter mer spenderad tid tillsammans och några upplevelser senare, känns varmare än förr och till och med närmre. 

 

Lucille har varit på besök! Hon stannade torsdag kväll till tisdag tidig morgon och vi spenderade många härliga timmar runtom i Paris. Saknar den kvinnan! Vi var förbi l'arc de triomphe, musée de Louvre, île Saint-Louis, Seine, Sacré-Cœur, Chartier-resto, och mycket annat men absolut främst le parc du château de Versailles vilket blev en underbar eftermiddag/kväll med picknick och champagne och parisisk solnedgång när den är som bäst med en bästa vän!

 

 

Lördag och strålande sol vid Seine med lunchkaffe och bakelse 

Nu har jag haft lov i tre veckor, varav den sista lovveckan var oplanerad men inföll mycket lämpligt i samband med besök av Mathilda. Vi har haft det mycket, mycket bra under hennes besök. Ätit gott, gått på musée d'Orangerie, köpt mobilskal med motiv av Monet och van Gogh, ätit baguette-lunch i jardin de Luxembourg, promenerat till la Tout Eiffel, köpt hem och utforskat illaluktande ostar som sedan impregnerade hela lägenheten med lukten av gammal kräfta, ätit burgare från Big Fernand två gånger och prövat såväl le Big Fernand som le Bartholomé, le Victor och l'Alphonse tillsammans med deras egendesignade choklad- och macadamiamjölker, shoppat samma vårkappa och samma vårsjal, ätit mexikanskt på marché des enfants rouges och firat min födelsedag. En fölse som blev mycket lyckad med frukost på sängen, heldag med Mathilda, champagne och ost med Matte och Maike, middag på le Richer med vänner, en tur till baren le Pompon och därefter vidare till klubben le Carmen. Tror inte jag har dansat så länge i streck sedan skivperioden. Även om dj'n på le Carmen hade stora problem med att mixa låtarna så var han bra på att välja dem. Nästa gång jag går dit ska det bli i converse eller i vadhelst huset har att bjuda förutom klackar.

 

På söndagen åt vi sniglar och råbiff och drack Chardonnay på Chartier vartefter vi gick hem och avslutade kvällen med x antal avsnitt Girls, den nya fixeringen. Söndagen spenderades i strålande sol vid Seine på Voie Georges Pompidou tillsammans med bästa Maike, varsin kaffe, varsin tarte och Maikes medhavda macarons, därefter lite stros på île Saint Louis bland gatumusikanter och sent lunchande fransmän, och slutligen lite barhäng i kvällssol på boulevard Saint Germain där vi delade på en flaska rosé. 

 

Nu är jag i alla fall 20 år gammal, har nyss haft ett underbart besök av Mathilda, försöker hålla mig ute på gatorna för att njuta av solen och värmen som sakta börjar komma till Paris, söker fransk utbildning, är trött som tusan på mitt jobb som för tillfället är högst oberäknerligt nu när M är på vippen till att bli utbränd och kommer hem och säger att jag är "libre" i tid och otid, försöker träna bort all ost och choklad jag äter men hur jag än planerar blir det ändå en ojämn träning med överbelastning och bensmärtor ena veckan och överätning den andra. Det skulle ju vara skönt att arbeta regelbundna tider och kunna träna typ lite varje vecka istället.

 

Nu ska jag skriva på mitt lettre de motivation vilket liksom bara ALDRIG gjort, antar att det är ångestladdat. Se här, nu har jag skrivit ett mycket ingående blogginlägg istället för att skriva brevet. Hopplöst.